Sofie Sarenbrant: Syndabocken (Bookmark 2018)
Polisen Emma Sköld bryter upp förhållandet med kollegan Nyllet i samma stund som han gått ned på knä för att fria. Emma är inte alls redo att ta relationen till nästa nivå. Eller? Ja, deras fortsatta samvaro som kollegor i tjänsten blir givetvis rätt kärv och olustig.

Bokens fokus ligger på inbrott i välbärgade Bromma-hushåll. Flera hushåll verkar ha haft påhälsning och det finns misstankar om att utländska byggjobbare i trakten kan ha med saken att göra. En annan teori är att den polska städerskan som rör sig i kvarteret på något sätt är inblandad.

När ett inbrott verkar ha gått snett och man hittat en ung pojke mördad i ett hem larmar förvisso städerskan polisen, men sen verkar hon båda ljuga och vilja hålla sig undan. När polisens misstankar stärkts mot kvinnan visar sig hon själv bli nästa offer. Städerskan påträffas död, slängd nedför en trappa i ett annat hus hon städat i.

Emma Sköld, Nyllet och andra poliser söker inbrottstjuvar och mördare i Brommatrakten, letar misstänkta på byggfirmor och bland folk i området som ingen känner igen. I diskussionsgrupper på Facebook är det heta känslor och vassa kommentarer som sprids. De 377 sidorna är lättlästa men inte överdrivet spännande. Visst hettar det till lite mot slutet i en väntad vändning där Emma såklart går sina egna vägar och sätter livet på spel, men avslutningen är mer tragisk än något annat. Sist såklart ett nytt mysterium, en liten cliffhanger inför en framtida möjlig fortsättning.