Dag Öhrlund: Till minne av Charlie K (Bra Böcker 2012)
Niclas får sin militära karriär förstörd av en avundsjuk kollega och hans tillvaro rasar ihop. Vad skall han nu ta sig till? Nic sticker till USA och räddar faktiskt livet på privatdetektiv Charlie Keeper. Det är början på en fin vänskap och ett yrkesmässigt samarbete. Så blir de inblandade i ett fall som leder till Charlies död. Nic flyr hem till Sverige, ärver en slant efter Charlie och försöker att starta egen detektivbyrå.

Han bosätter sig i ett magasin i hamnen, träffar brudar till förbannelse och stöter en dag på den man som en gång i tiden saboterade hans dröm, hans karriär som supersoldat. Nic tänker ge igen.

Samtidigt som han smider planer på den ultimata hämnden gör han vad han kan för att hålla kvinnorna i hans liv nöjda och glada, nära sig men samtidigt på avstånd. Nic är absolut inte redo för äktenskap eller barn. Nej, vänskap och tillfälliga förbindelser är hans melodi. Sheila, Ani, Cecilia, Alice, ex-frun Nadya...

Så en dag bankar det på hans port. Där står en liten, smutsig, rädd kille som inte pratar svenska eller engelska. Han rusar in i Nics magasin och skiter i en hink. Ut kommer flera påsar med knark!

Javisst, någon i hamnen rövar bort barn och låter dem agera knarkkurirer. Privatdetektiven Niclas Jones tänker inte låta det fortgå, nej det här är uppdraget han tänker avsluta helt på egen hand! Det blir farligt.

Till minne av Charlie K är en lättläst, underhållande, spännande historia på 363 sidor. En stark betygstrea utdelas för den här sagan. Nic Jones hade jag gärna följt i nya äventyr, men det verkar som att Öhrlund satsat på att berätta om andra karaktärer. Synd på sitt sätt men böckerna om polis Ewert Truut och den långa sviten om Colt/Silfverbielke fungerar förstås alldeles utmärkt som ersättning. Men något lite mer om Niclas Jones liv hade jag gärna tagit del av. Det här tog nästan slut för snabbt.




Dag Öhrlund: Domaren (Lind & Co 2018)
Suzanne knuffar i unga år sin lillasyster mot sin död, avundsjuk på den uppmärksamhet denne fått av föräldrarna. Många år senare lever hon i ett trist förhållande med en make och barn som hon i princip avskyr och föraktar. Endast dottern är mammas lilla prinsessa, man och son kunde lika gärna flyga och fara.

Suzanne vänsterprasslar när lusten faller på och under hennes alldeles för sakta uppåtgående karriär inom rättsväsendet tilltar hennes ilska över uppenbart skyldiga personer som får för klena straff eller kanske helt slipper undan lagens långa arm. Suzanne tänker bli den hemlige hämnaren som skipar hård rättvisa, blir domare, jury och bödel allt i ett!

Bästa väninnan och prästen Jessica gör vad hon kan för att hjälpa utsatta människor i nöd och samtidigt försöka finna den stora kärleken för egen del. Tyvärr är de män hon initialt förälskar sig i förstås bara ute efter sex, de lurar och bedrar, är hjärtlösa skitstövlar. Ja, och efter att ha blivit sviken och besviken för många gånger har även Jessica fått nog. De här svinen måste givetvis sättas på plats, stoppas en gång för alla. De är stora hot mot all världens kvinnor...

Snart dör de oväntat, professorn, TV-programledaren... Och den hyllade stjärnkocken får sin karriär raserad.

Ja, oberoende av varandra rensar Suzanne och Jessica ut personer de finner olämpliga att leva och ha hälsan. Polisen har inga ledtrådar, båda mördarna går fria och till slut, en dag, avslöjar de förstås sanningen för varandra. Då väcks idén om ett samarbete! Men kanske är det vägen till slutet!?

415 mycket lättlästa sidor, i princip enbart om sex och våld. Lättsmält, överdrivet, utan större djup. Förväntningarna efter att ha läst många av Öhrlunds tidigare böcker infriades väl egentligen inte, det här är en rätt ytlig, simpel historia, något som känns som skapat på en helg eller så. Berättelserna om Silfverbielke/Colt och framförallt kommissarie Truut är betydligt bättre. Men det blir säkert en hel serie om Domaren också, och visst kommer jag att läsa/lyssna vidare, men bättre betyg än en svag trea kan inte utdelas för starten.