Alistair MacLean: Mot Fort Humboldt (Forum 1989)
(Breakheart Pass. 1973)

Amerika. 1870-tal.

Läsaren är med när tåget skall avgå mot Fort Humboldt. Där har en koleraepidemi brutit ut och dr Molyneux är arméläkaren som skall göra vad han kan för att skydda övriga soldater och ta med sig de döda tillbaka i de många likkistor som tåget också fraktar. Ja, utöver hästar och en massa soldater som skall ersätta de som koleran tagit livet av. Vid Fort Humboldt hotar också indianhövdingen Vita Handen och hans män.

Ombord på tåget är också Nevadas guvernör och hans brorsdotter Marica, sheriffen Pearce och fången, falskspelaren och mördaren Deakin och pastor Peabody. Därtill förstås lokförare, eldare, en kock, telegrafister, guvernörens närmaste man och fler ändå…

Stämningen ombord blir annorlunda när Pearce binder upp Deakin och håller honom i schack men faktum är att snart händer det mer saker. Ett par kavallerister försvinner spårlöst och nån faller faktiskt av tåget i full fart. Eller har blivit knuffad eller avkastad. Ytterligare fler dör eller försvinner och det är uppenbart att allt inte står rätt till ombord. Deakin som ändå räknar med att bli hängd när tåget kommer fram försöker samla pluspoäng genom att hjälpa till bäst han kan. Det är inte alltid populärt.

Nån smyger omkring och håller hemlig kontakt med Fort Humboldt och där planeras ett varmt mottagande av tåget. Vita Handen verkar ha lierat sig med skurken Sepp Calhoun.

Tågvagnar kopplas loss och går förlorade. Någon kapar telegraftrådarna och försvårar kommunikationen med omvärlden. Folk klättrar på tågtak och det är kallt och halt och farligt. Broar exploderar. Det ser snart inte ut som att tåget ens kommer att kunna anlända till Fort Humboldt och rädda de kolerasmittade… Den hittills kortaste MacLean-sagan på bara 184 sidor är en helt okej thriller ombord ett framrusande tåg.




Alistair MacLean: Cirkus (Månpocket 1981)
(Circus. 1974)

CIA behöver hemliga vapendokument och dess skapare omhändertagna och vänder sig till Wrinfield. Nu behöver man hjälp av mannen och hans berömda cirkus. Framförallt akrobaterna och lindansarna i gruppen De blinda örnarna kan vara till stor hjälp visar det sig.

Ja, Wrinfield ombeds ta sin cirkus på turné till Europa och sedan, i ett östeuropeiskt land, skall nån av örnarna, i första hand storebror Bruno, gå 300 meter på lina i mellan byggnader och bryta sig in och hitta viktiga dokument och samtidigt kidnappa forskaren och föra honom till väst… Dennes forskning kring antimateria är alldeles för viktig och farlig för att inte kontrolleras av USA.

Men snart är agenterna Pilgrim och Fawcett som sökt kontakt och initierat uppdraget båda döda och det står helt klart att någon i cirkussällskapet inte är att lita på. Någon verkar känna till planerna kring både linbanepromenaden och den stundande kidnappningen… Att nu genomföra uppdraget kommer ju att bli extra livsfarligt, typ.

Cirkustemat är rätt starkt, här finns knivkastare, den starke mannen, lejonen, clownerna och akrobaterna. Det är ett sällskap som färdas med tåg och båt och långtradare, från stad till stad, land till land. Sakta närmar man sig platsen för de planerade spionaktiviteterna och det är då olyckan slår till. Den allra främste lindansaren är visst ute ur leken… Ett solitt medelbetyg utdelas för dessa 252 sidor, rätt lättlästa och ganska spännande.




Alistair MacLean: Golden Gate (Forum 1977)
(The Golden Gate. 1976)

38-årige Peter Branson har gjort stötar förr. Han är listig och noggrann och har aldrig åkt fast. Nu har han spenderat mycket tid på att planlägga en ny stöt, sin allra största.

När den amerikanske presidenten tillsammans med en gästande kung och en prins från oljerika arabnationer färdas i kolonn över Golden Gate-bron i San Francisco slår Branson och hans följe till och kidnappar allihop. Den enorma bron belägras av hans män, barrikaderas från båda håll och plötsligt så är högdjuren gisslan.

Branson begär 300 miljoner dollar för människorna, 200 miljoner dollar för att inte spränga bron och sen ytterligare belopp för att täcka de utlägg han haft…

Polis, FBI och militär funderar på hur krisen skall kunna lösas, hur man skall få gisslan fri. Peter Branson har män både på Golden Gate-bron och andra platser, verkar ha tänkt på allt, helikoptrar, båtar, vapen, elektricitet och kommunikationer, dimman som sveper in och mer…

Ja, allt utan den rådige fotografen Paul Revson som för en större tidnings räkning fått följa med pressuppbådet under presidentens aktiviteter med den gästande kungen och prinsen… Revson kastar skickligt grus i Bransons maskineri gång på gång över dessa 256 sidor. Fiffigt och spännande.




Alistair MacLean: Svart guld (Forum 1977)
(Seawitch. 1977)

Lord Worth har pengar, makt och massor med olja som han säljer billigt. Det retar upp både inhemska konkurrenter och oljemagnater från arabländer som går samman för att få stopp på lorden och hans affärer. Tio män på ett hemligt möte smider planer och rekryterar John Cronkite som ett slags problemlösare. Den mannen kräver helt fria händer för att lösa uppdraget…

Snart är lord Worths båda döttrar kidnappade, stulna kärnvapen på vift och lordens allra mäktigaste oljeborrplattform Seawitch belägrad och skall snart gå upp i rök…

Lord Worth som inser att han hamnat i problem smider egna planer för att kunna bestycka Seawitch innan onda män dyker upp. Och sen är det förstås en väldig tur att lordens grannar, de driftiga privatdetektiverna Mitchell och Roomer, är förtjusta i hans döttrar och vill ge sig ut på ett räddningsuppdrag!

Helikoptrar och atombomber, dykexpeditioner och lite pangpang. Allt lättläst och förpackat på bara 240 sidor. Med sina nya bok har MacLean har flyttat kidnappningsstoryn från Golden Gate-bron ut till en oljeborrplattform, en avskild, isolerad och välbevakad plats. Och även denna arena hyser alltså en gisslan, är överhopad med beväpnade skurkar och har en eller ett par driftiga personer som smyger omkring och försöker rädda dagen. Och en lurig läkare. Och möjligen en liten romans efter lite munhuggande med en vacker kvinna. Så något lite annorlunda främst med miljön men samtidigt mer lik föregående MacLean-berättelse än olik. Och med mer lik menar jag även fler lik… haha.




Alistair MacLean: Bäva, Californien! (Forum 1988)
(Goodbye California. 1977)

John och Jeff Ryder (far och son) är båda poliser och nu kallas de till polischefen som tyvärr måste meddela dem att Susan Ryder, deras hustru/mor blivit kidnappad. Japp, tillsammans med några andra personer har hon förts bort när okända skurkar stulit uran och plutonium vid det närbelägna kärnkraftverket.

Ryder-paret säger upp sig som snutar för att kunna göra precis vad som krävs när det gäller att finna Susan och rädda henne ur kidnapparnas klor. Sen vill Ryder den äldre förstås inte ha material för kärnvapen på vift och i händerna på galningar heller.

Skurkarnas ledare Morro har jobbat hårt länge och gjort upp detaljerade planer. Han har kidnappat flera kärnfysiker och tvingat somliga av dem att designa bomber. Nu visar han upp sig på TV och låter meddela att han tänker detonera ett par av dem bara för att han kan. De första sprängningarna sker mest för att visa att han verkligen menar allvar, de övriga bomberna kan jämna Kalifornien med marken, orsaka jordbävningar och/eller skapa enorma flodvågor som helt enkelt spolar bort delstaten.

Far och son Ryder, poliser, FBI och andra inleder ett intensivt sökande efter Morro och de kidnappade personerna. Det står snart klart att Morro har vänner på högt uppsatta platser och kan ligga ett steg före, känna sig säker på att vinna framgång med sina planer…

Paniken sprider sig när delar av Los Angeles och andra områden i dess närhet måste evakueras… Självaste presidenten måste flygas in för att förhandla med Morro men tvingas inse att han måste vika ned sig. Morro sitter med trumf på hand. Men far och son Ryder tänker såklart inte ge upp utan knäcker en egen plan… 338 lagom spännande sidor.