Anne Holt: Det som tillhör mig (Piratförlaget 2002)
(Det som er mitt. 2001)

Se där! En kriminalroman från Holt utan Hanne Wilhelmsen och Billy T. Är det bra eller dåligt? Jo, det skall jag berätta. Det är synnerligen bra för det här är det bästa jag läst av Holt. Hittills. Verkligen intressanta karaktärer och spänning som inte släpper taget. Grymt och otäckt.

Kommissarie Yngvar Stubø står maktlös. Någon har kidnappat lilla flickan Emelie och ingen vet varför eller vem som ligger bakom dådet. Hon kommer inte till rätta. Strax därpå försvinner en liten 5-årig pojke och nu börjar verkligen skräcken infinna sig hos alla. Fast pojken kommer till rätta. Mamman hittar honom död i en sopsäck i källaren. På en bifogad papperslapp finns text som lyder: Du fick som du förtjänar. Sen försvinner en flicka till... och någonstans i Norge sitter två små flickor inlåsta i en källare hos en galen man.

Yngvar Stubø ber forskaren Inger Johanne om hjälp att lösa fallet. Fast Inger Johanne vill inte. Hon har ett eget fall att lösa. Hon söker sanningen bakom ett mycket gammalt fall, där en man, troligen oskyldig, suttit flera år i fängelse för barnkidnappning och mord och sen en dag bara släppts utan ett ord till förklaring. Och utan att någon ny misstänkt nånsin hittats... När boken går mot sitt slut har det gamla fallet och de nya kidnappningarna och morden förstås på något sätt häktat i varandra. Och vips är det slut och du har läst en riktigt bra deckare. (Och inte saknat Holts karaktärer Hanne W och Billy T en enda sekund.) 382 sidor.




Anne Holt: Bortom sanningen (Piratförlaget 2003)
(Sannheten bortenfor. 2003)

Det är juletid i Oslo. Det har gått 3 år sedan händelserna i boken Utan eko. Hanne Wilhelmsens far har dött och hon vet inte hur hon skall förhålla sig till detta. Hanne lever tillsammans med den stenrika turkiska kvinnan Nefis och som inneboende hushållerska har de den gamla knarkande f.d. horan Marry. (!)

Nefis vill ha barn men det vill inte Hanne. Men det löser sig smidigt. Mitt uppe i julfirandet knackar det på dörren och där står Hannes brorsbarn. Han är 16, påstår att han blivit utslängd från familjen och tror han är homosexuell. Ja, så han flyttar in han med.

Hanne har fortfarande inte riktigt fått tillbaka en god relation med alla de kollegor och vänner hon behandlat som skit i de senaste böckerna. Hanne går sina egna vägar och är lika beundrad som illa omtyckt. På nåt sätt är Hanne rätt less på polisjobbet, samtidigt som det är det enda som håller henne igång.

Nu har julsemestern blivit inställd då fyra personer hittats mördade, skjutna, i en lägenhet. Där ligger herr, fru och äldste sonen Stahlberg mördade. Och så en okänd mr X. Vem är han och var det familjen eller den okände som var det primära målet? Rätt snart riktas misstankarna till familjens båda andra barn, lillebror och lillasyster, som båda kanske hade anledning att önska livet ur somliga släktingar. Båda har hemligheter, och dessutom hemligheter för varandra.

Men som vanligt är Oslopolisen rätt ineffektiv (i dessa böcker alltså, hur det är i verkligheten vet jag inget om... hehe) och utredningen går långsamt. Och när alla bestämt sig för att syskonen är ansvariga envisas Hanne med att noga undersöka mr X. Och det är hon ensam om och tar en massa skit för. Fallet är ju redan löst, typ...

Med 336 sidor är detta en av de tunnaste Holtböckerna. Slutklämmen är maffig. Är detta den sista Hanne Wilhelmsenboken eller ett rejält avstamp inför en redan planerad uppföljare? För mig får det gärna vara slut här, Hanne har blivit gammal, trött och grinig. Och det här släktdramat var måttligt intressant. 2:an i betyg var hotande nära.




Anne Holt: Det som aldrig sker (Piratförlaget 2005)
(Det som aldri skjer. 2004)

Några grymma mord, en polisutredning som aldrig går framåt, poliser som har ett slitsamt, tjatigt, trist privatliv och så ett slut som inte är tillfredsställande, det är tyvärr bokens 384 sidor i ett nötskal. Först är det TV-stjärnan Fiona Helle som mördas. Tungan är utskuren och kluven. Därpå mördas den omtyckta politikern Vibeke Heinerback. Hon spikas fast i sänggaveln och får ett exemplar av Koranen uppkörd mellan benen. Härnäst är det journalisten Vegard Kroghs tur, eller otur, att falla offer för en mördare. Han får en tjusig penna instucken i ögat, fast då är han såklart redan död.

Poliserna med kriminalkommissarie Yngvar Stubø i spetsen står helt handfallna. Ingenstans finner man motiv eller ledtrådar, inget verkar offren ha gemensamt. Är det en mördare, två eller tre? Ingen vet. Yngvar kopierar polisdokument och tar hem dem till sin fru som tidigare utfört jobb som profilerare. Hon är psykolog, jurist och har en gång tagit kurser hos FBI i USA. Hon sitter hemma och läser, funderar och diskuterar fallen med maken.

Till slut ser Inger Johanne mönstret. Hon drar sig till minnes fall som hon en gång för mycket länge sedan hört om hos FBI. Det handlar om en serie om fem mord. Detta verkar vara början på något som är otäckt likt. Men då skall det snart följa ett mord på en idrottsman och därpå ett uppbränt hus för en utredningsansvarig polisman...

Ja, visst låter det spännande, men det blir mest snack huvudfigurerna emellan utan att det hela går framåt. När det börjar göra det stegras spänningen något, men så är det slut. Bara så där, på ett i mitt tycke mycket otillfredsställande sätt. Kommer det en direkt fortsättning kan det kanske förlåtas, annars inte. Betyget tre är i svagaste laget, tvåan är inte långt borta. Det här är glömt strax efter sista sidan.




Anne Holt: Presidentens val (Piratförlaget 2007)
(Presidentens valg. 2006)

Helen Lardahl Bentley är USA:s första kvinnliga president och den första resan utanför landet å tjänstens vägnar går till Oslo i Norge. Med sitt lagom stora följe av livvakter och tjänstefolk tar hon in på Hotell Opera. En tidig morgon strax därpå visar det sig att sviten står tom. Presidenten har försvunnit! Övervakningskamerorna visar inget och de ritningar man förfogar över visar sig vara ofullständiga. USA:s president har uppenbarligen blivit kidnappad på främmande mark.

Självklart blir det ett stort pådrag. Det blir också en kamp mellan lokal säkerhetstjänst och norsk kriminalpolis å ena sidan och företrädare för USA:s Secret Service och FBI å andra sidan. Alla vill ha full insyn och mandat att leda eftersökningarna, samtidigt som det mest troliga är att någon någonstans inte är den man trott!

På annat håll i världen sitter en mäktig affärsman och han har just startat sina omsorgsfullt slipade planer. USA skall få känna på skräck och terror som aldrig förr...

Mellan pärmarna finns 389 sidor ny bok av Holt som låter spännande och tyvärr utlovar mer än vad som kan hållas. Visst försvinner presidenten men med allt tjafsande mellan utredarna och osämja mellan vänner och älskande blir det glest mellan de spännande episoderna. Nej, detta blir tyvärr bitvis mer segt än drivande. En trea i betyg kan jag bjuda på, men den är inte speciellt stark, snarare tvärtom. En besvikelse faktiskt.




Anne Holt: 1222 över havet (Piratförlaget 2008)
(1222. 2007)

Långt i norr och högt över havet ligger Finse högfjällshotell, ett ställe man bara kan komma till med järnväg. Där råder den värsta stormen i mannaminne och Oslo-Bergen-tåget spårar ur inte långt från hotellet som nu får husera ett par hundra gäster när stormen rasar. Ute är det minus 30 grader, det är omöjligt att förvänta sig någon räddningsoperation det närmsta dygnet.

En rullstolsburen Hanne Wilhelmsen, före detta poliskommissarie, är en av de isolerade personerna. Folkskygg, ja nästan folkilsken, sitter hon i sin rullstol och surar för sig själv. Övriga gäster hanterar tillvaron på olika sätt, somliga handarbetar, spelar spel eller bara håller sig undan. Andra kräver omedelbart att få lämna stället eller få dit hjälp i någon form.

Tillvaron kompliceras av beväpnade män som följt med tåget och som inkvarterar sig på hotellets översta våning och kräver att alla andra skall hålla sig borta. Det snackas om att de rest tillsammans med medlemmar av kungafamiljen.

Somliga är skadade, några lindrigt, någon riktigt allvarligt. När morgonen kommer är en gäst död, uppenbarligen mördad! Hanne Wilhelmsen, doktor Streng och advokat Rugholmen gör sitt bästa för att få grepp om situationen och hålla folk lugna och lyckligt omedvetna om allvaret. Det går sådär. Snart mördas ytterligare en person….. Och eftersom ingen kunnat lämna stället måste den skyldige finnas under samma tak!

Denna berättelse täcker bara 288 sidor men känns som mycket längre än så. Tyvärr, måste jag säga, för detta var sådär spännande, eller utifrån upplägget inte alls så spännande som jag önskat. Isolerade på hotellet i värsta stormen med en eller flera mördare som till synes slumpartat dödar någon var natt, är det inte en situation som gjord för en otäck thriller? Nåja, nu blev det lite halvdant över hela linjen. En djävulskt sur Hanne är ingen rolig bekantskap och detta får ses som en liten besvikelse. Svag trea i betyg.