Elsa Beskow: Kistan på herrgårdsvinden (Wahlström & Widstrand 1983)
Här kommer 160 sidor Beskow-sagor, 12 berättelser, först utgivna 1926. Första sagan bär bokens namn, sedan följer Vindskackeby, En aprilsaga, Den lilla rosenbönan, Trollet som ville bli prinsessa, Alltings grundorsak, Lilla råttan Pip, Var är mina fem små grå ullgarnsnystan? När Lasse skulle börja skolan, Stortrollet och lilltrollet, Mick-Mi samt Sagan om den vetgiriga hönan.

Flera av sagorna, ja de flesta, är ärligt talat inte mycket att glädjas åt. Aprilsagan handlar om vårens ankomst, Rosenbönan om en klängväxt som inte vill klättra på en bambupinne. Flera berättelser handlar om mer eller mindre opålitliga troll och den inledande novellen bara om vilken typ av möbel man skulle vilja vara om man inte var en människa…

En häxa förvandlar små barn till garnnystan, vackra Mick-Mi är ett skogsrå och Alltings grundorsak visar sig vara hönan Karin. Det är hon och ingen annan som är anledningen till att allt är gott och väl i kungadömet.

Det mesta står väl på betyget två, somligt jobbar sig kanske upp mot en trea, helhetsbetyget för boken blir en svag trea. Det är väl med nöd och näppe godkänt, men man får ju ta i beaktande att detta är gamla sagor. Den längsta berättelsen handlar om råttan Pip och det är också samlingens bästa berättelse!




Elsa Beskow: Årets saga (Bonnier Carlsen 2005)
Visst bjuds det på fina illustrationer, teckna kan hon Elsa Beskow, men detta var inte mycket till bok eller berättelse. Huvuddelen av de 31 sidorna utgörs av ett uppslag vardera för årets 12 månader där en färgglad helsidesbild för respektive månad pryder högersidorna och där vänstersidorna ägnas åt en mindre svartvit bild och rimmande verser om den aktuella månaden. Det är t.ex. kälkåkning i februari, blomdofter och bad i juni, skördar som skall bärgas i augusti och en vinterstorm i antågande i november.

Här finns också några ramsor om månaderna, antalet dagar per månad, veckodagarnas namn och olika klockslag. I anslutning till december månad avslutas boken med verser om Jesusbarnets födelsedag. Först utgiven 1927.




Elsa Beskow: Hatt-stugan (Bonnier Carlsen 2005)
Hatt-stugan finns på en liten ö där en tomtemamma bor med sina tre barn. Nu skall mamman ge sig iväg på jakt efter garn så att hon kan väva byxor till barnen. Barnen får bli ensamma kvar hemma på ön. Det håller på att sluta med katastrof! I sin iver att göra gott och vara snälla bestämmer de sig för att sota spisen… Små barn och eldar är ju ingen bra kombination….

31 sidor bok där varannan sida är helt vit och blank. Beskows berättelse kommer till liv på uppslagens högersidor och där med en eller flera små färgbilder och några textstycken. Detta är en saga på vers med rim som läsaren själv får avsluta i och med att sista ordet på varannan rad saknas.

Så här kan det se ut:
Det var en gång en liten tomtegubbe
som bodde i en gammal mossig… (bild på huset i form av en stubbe)

och
En lustig stuga de fått fatt
De bodde i en gammal kvarglömd…. (bilden visar Hatt-stugan)

Ja, det kan väl vara roligt för barnet man kanske läser för att själv få fylla i ordet som saknas i berättelsen? Hatt-stugan är ursprungligen från 1930.




Elsa Beskow: Farmor och Fjunlätt (Albert Bonniers Förlag 1930)
Det börjar med sagan med samma namn som bokens titel och fortsätter sedan med fler festliga berättelser; Stor-Snokas päls, Guldödlan, Frökens hatt, Bussens äventyr, Prinsessan vid forsen, Fågelskrämman, Dammet som vägdes på guldvåg, Vallgossen och såpbubblan, Telefonen i blomsterboda.

Det handlar om troll, talande vattenpumpar, förtrollade figurer, bussar som hellre vill vara något annat transportmedel, en fågelskrämma som tröttnat på att stå på sädesfältet och nu vill ha nytt jobb vid kungliga hovet, olycklig kärlek, snälla fröknar och busiga skolbarn, blommor och fåglar, ja till och med om talande möbler.

Här finns förvisso någon enstaka saga som jag inte tycker är så där värst vare sig rolig, sorglig eller kort sagt bra, men lyckligtvis är majoriteten av berättelserna av riktigt god kvalitet. Här finns fantasi, humor, kärlek, lycka och värme så det räcker och blir över.

Enstaka Beskowska färgbilder finns i sagorna, svartvita teckningar dyker upp här och var men framför allt är det texten i fokus. Och den är som sagt ihopsatt till en samling läsvärda, annorlunda sagor på totalt 111 sidor.




Elsa Beskow: Landet Långthärifrån (Bonniers Junior Förlag AB 1984)
I utkanten av landet Långthärifrån ligger staden Fläderköping. Där inträffar en hemsk eldsvåda som förstör en hel husrad vid torget. Glasmästaren, hattmakaren, urmakaren, sockerbagaren, krukmakaren, paraplymakaren, skepparen Österman och fröknarna Qvist blir alla bostadslösa i ett nafs.

Vilken tur att en rik man kommer till Fläderköping och bekostar återuppbyggnaden. Nu får de alla nya tjusiga hus. Och där var det slut på den första berättelsen av två i den här boken.

Utöver Branden i Fläderköping finns här också berättelsen om Slottet Dingelidång. Där på slottet gråter kungen och drottningen. Den lille prinsen har fått en sticka i fingret. Oj, oj, oj då. Lyckligtvis glider stickan ur fingret när prinsen badar och då blir allt bra igen.

Landet Långthärifrån utkom första gången 1932. Berättelserna omfattar totalt bara19 sidor och det är väl i ärlighetens namn inga märkvärdiga berättelser. Jag har i princip avslöjat allt som händer i min text ovan. Illustrationerna i färg är helt okej men som hel bok kan detta knappast förtjäna medelbetyg.